Rasism föds ur fördomar och rädsla

Det första steget till att bli av med sina fördomar är att identifiera dem och erkänna dem.

Det som är främmande och annorlunda har i alla tider skrämt både enskilda människor och hela folk. Man tänker sig att det finns något som hotar rådande förhållanden och den livsstil man lever. Det där något representerar ofta främmande seder, traditioner och beteendemönster. Okunskap ger upphov till rädsla och en känsla av överlägsenhet: den egna livsstilen anses vara bättre än andra. När överlägsenhet, okunskap och rädsla kombineras med fördomar – och att ha fördomar faller sig ganska naturligt för människan – kan det i värsta fall resultera i rasism.

I den offentliga debatten idag används begreppet rasism till att plocka politiska poäng och den ena parten anklagar den andra för rasism och diskriminering. Men vad är rasism på riktigt?

Med begreppet rasism avses att man ger en viss grupp människor ett lägre värde än andra grupper på basis av t.ex. hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung, kultur, modersmål eller religion. Rasism handlar alltså om att nervärdera människovärdet hos en människogrupp eller en företrädare för gruppen. Traditionellt har rasism förknippats med rasdiskriminering, men idag motiveras rasism med skillnader mellan olika kulturer: de kulturella skillnaderna anses vara grundläggande och den främmande kulturen ett hot mot majoritetskulturen. Men till exempel dagens finländska kultur har uppstått genom möten mellan kulturer.

Det är svårt att motarbeta rasism om man inte kan identifiera fenomenet. Problemet är att rasism inte går att definiera på ett helt uttömande sätt. Olika syn på vad rasism är försvårar dessutom debatten. Enligt rasismforskare borde man i den offentliga debatten fokusera på huruvida en verksamhet eller ett uttalande brister i respekt och är kränkande mot människovärdet, samt på vilken inverkan verksamheten eller tilltalet har på individen.

Människor som har upplevt rasism borde tillfrågas om vad de upplever som rasistiskt. Det är inte och kommer inte att bli en enkel sak för olika grupper att leva tillsammans. Men vi bör inte heller göra situationen svårare genom att demonisera andra kulturer, utan var och en av oss kan ställa sig frågan: hurdana fördomar har jag? Har jag med något som jag har gjort eller sagt (eller någon gång genom det jag har låtit bli att säga) kränkt någon? Ser jag människan bakom stereotypierna?

Det första steget till att bli av med sina fördomar är att identifiera dem och erkänna dem. Börja omvärdera dina fördomar här och nu.

Rasism i Finland

År 2011 bokförde polisen 860 brottsanmälningar om hatbrott. Av fallen var 86 procent rasistiska brott medan 6 procent hade att göra med offrets religiösa bakgrund. Liksom under tidigare år var misshandel den vanligaste gärningen med rasistiska förtecken. Enligt en undersökning vid polisyrkeshögskolan är risken att utsättas för rasistiska brott störst bland etniska minoriteter och invandrare som till sitt utseende avviker från majoritetsbefolkningen, till exempel somalier. Även människor som hör till invandrarnas närmaste krets och finländska etniska minoriteter, som romer och samer, har utsatts för rasistiska brott. Även människor och parter som öppet motsätter sig rasism har utsatts för brott.

Rasistisk verksamhet är straffbart och bör anmälas till polisen. I verkligenhet får polisen ändå kännedom om bara en del av den rasism som förekommer. Undersökningar visar att endast de mest extrema formerna av rasism, om ens de, anmäls till polisen.

Under de senaste åren har debatten om invandring gått hög och den så kallade invandrarkritiska hållningen har blivit allt mer allmän i synnerhet inom e-medier. Jyrkiäinen, Sievänen, Stenbäck och Suvilaakso har tagit upp kopplingen mellan en invandringskritisk hållning och rasism i verket Maahanmuuttajista maahan muuttajiin (2011; ung. Från invandrare till inflyttare). Enligt dem närmar sig invandringskritik en rasistisk attityd och stärker en rasistisk atmosfär om man i debatten endast fokuserar på problem och hotbilder i samband med invandring och man använder negativa generaliseringar och framför kränkande kommentarer.

Attitydundersökningar visar att finländarnas inställning till invandrare och flyktingar delvis har varit kopplat till den ekonomiska situationen i landet. Den skärpta tonen i invandringsdebatten i Finland och det övriga Europa kan alltså delvis förklaras med försämringen i världsekonomin, något under de senaste åren har känts av även i Finland.

I en offentlig debatt som har präglats av hatprat behövs nu din toleranta röst. Ta ställning genom att protestera mot rasism i vardagen och bli en av oss.

Berätta också hur du har tagit tag i rasism i din vardag.

Källor

  • Jyrkiäinen, Sievänen, Stenbäck, Suvilaakso (2011): Toisella katsomalla. Maahanmuuttajista maahan muuttajiin.
  • Keskinen, Rastas & Tuori (2009): En ole rasisti, mutta… Maahanmuutosta, monikulttuurisuudesta ja kritiikistä.
  • Niemi (2011): Poliisin tietoon tullut viharikollisuus Suomessa 2010. Poliisiammattikorkeakoulun raportti.
  • Puuronen (2011): Rasistinen Suomi.
  • Simola, Heikkinen (2003): Monenkirjava rasismi.