Röda Korset jobbar hårt för ett Finland fritt från rasism

Augustiina Jämsä
Fotograf: Augustiina Jämsä

Du sitter i bussen och hör någon bli utsatt för klart rasistiska förolämpningar – vad kan du göra? Är Finland just nu mer rasistiskt än tidigare och kan man bli kvitt rasismen? I dag inleds Röda Korsets vecka mot rasism och vi frågar vår expert Janette Grönfors om hurdana saker var och en av oss kan göra för att motarbeta rasism.

Det pratas mycket nu om näthat, gatupatruller, extrema åsikter och rasister. Är Finland just nu extra rasistiskt?

Rasism och ojämlikt bemötande av människor har vi alltid haft i Finland, också problem med att förverkliga mänskliga rättigheter.  Tyvärr har den rådande stämningen gjort att ytterligheterna stigit fram samtidigt som vi har ett rekordantal asylsökande som behöver stöd.  Om man tänker på hur liten grupp det är som står för de mest extrema åsikterna kan man konstatera att det fått orimligt mycket plats i den offentliga debatten. Fokus har nu varit på att diskutera vilka problem som uppstår i och med flyktingströmmen i stället för att diskutera hur vi kan lösa dem. Mänskliga rättigheter hör till alla.  

Vågar man ingripa om man hör rasistiska påhopp t.ex. i bussen?

I situationer då människor diskrimineras på offentliga platser är det viktigt att gå fram och säga till dem att det de utsätts för är fel. Gå alldeles intill och visa att du är beredd att ge ditt stöd. Om den som står för skrikandet använder verkligt grovt språk eller beter sig hotfullt kräver det mycket mer att våga ingripa. Det är ingen idé att vara dumdristig, i nödlägen kan man ringa polisen eller be någon annan av passagerarna ringa.

Vad kan man göra åt rasism? Kan en människa bli fri från rasism?

Attitydförändringar börjar alltid hos en själv. Som vuxen är det viktigt hur man beter sig hemma, i synnerhet om det finns barn eller unga vuxna hemma. Skolan gör sitt, men i sista hand ansvarar alla för sig själva och för dem man har omvårdnaden om. Hot och hat på nätet borde man reagera mycket kraftigare på än vad som nu är fallet. Att bara tillrättavisa och förebrå då det gäller nätskriverier med dödshot eller formuleringar som närmar sig det räcker inte.  

Jag hoppas att människor skulle våga göra brottsanmälan då de stöter på näthat. Om alla bara utgår från att anmälningarna ändå inte behandlas så leder det just till det, att de inte behandlas. Lita på att polisen tar anmälningarna på allvar, undersöker och för ärendet vidare vid behov. Det är också viktigt att polisen utbildas i att känna igen rasism och hatbrott.  

Är jag rasist om jag oroar mig för att en mottagningscentral öppnas i grannskapet?

Frågeställningen är bakvänd tycker jag.  Inte har vi ju annars heller rätt att välja våra grannar fast vi kanske skulle önska det ibland. Också i Finland har fenomenet ”Inte på min bakgård” fått fäste och jag tycker det är en diskriminerande tanke.   

Att vara intresserad och att vara orolig är skilda saker, till exempel om det handlar om en mottagningscentral i grannskapet. Är man intresserad tar man reda på saker, man kanske besöker mottagningscentralen och bildar sig därefter en uppfattning om saken.  Oro tycks vara en grogrund för negativa attityder och fördomar.

Är rasism vanligare hos män än hos kvinnor, eller i någon speciell generation?

Delegationen för jämställdhetsärenden gjorde för några år sedan en undersökning som tydligt visade att rasism har en klar könsanknytning. Enligt undersökningen var diskriminerande attityder som sexism, rasism och homofobi vanligare bland män och pojkar än bland kvinnor och flickor.  

I mitt eget arbete har jag märkt att allt fler vuxna kvinnor uttrycker diskriminerande åsikter i sociala medier. Jag ser det som ett nytt och bekymmersamt fenomen.  

Vad gör Röda Korset för att motverka rasism?

Att förebygga diskriminering hör till Röda Korsets grunduppdrag. Till våra principer hör att alla ska behandlas mänskligt och jämlikt. Vi erbjuder till exempel en träningscirkel där man får öva sig i att känna igen rasism och hitta metoder för att kunna ingripa.   Vi informerar om vad en migrant, flykting och en asylsökande är. Vårt uppdrag är också att berätta vad allt egentligen handlar om. Vi måste också ge utrymme för den diskussion som förehåller sig kritiskt till migration och berätta öppet om obekväma saker. Har vi inte en öppen diskussion som respekterar alla kommer inget att förändras.      

Vad är målsättningen med veckan mot rasism och kampanjen Nej till rasism?

Vi vill entydigt ha ett Finland som är fritt från rasism. Vi vill att alla får det bättre och att vi på riktigt skulle bete oss som folk mot varandra och kunna leva tillsamman. 

Hjälpens historier